När jag skickade ansökan till Vivi Linde med en önskan att få börja blogga på denna portal så var det en dröm att få dela med mig av mina tankar och erfarenheter som jag fått under livets gång både allmänt och andligt.

Jag blev så otroligt glad att jag fick vara med för det kändes som en putt i rätt riktning för mig och ett bevis på att jag var på rätt väg i livet.

När jag sedan skulle börja dela med mig av mina tankar och erfarenheter var det helt plötsligt inte lika lätt, för nu var jag väl medveten om att många människor kunde läsa det jag skrev. Jo, det är ju egentligen ganska självklart att bloggar man så är det främst för att nå ut till fler människor som man annars inte skulle möta men det blev så påtagligt för mig då mina rädslor gällande att visa min “andliga sida” återigen gjorde sig påminda.

Rädslor att andra skulle tycka att jag är konstig och udda. Rädslan gjorde att min tidigare känsla av att ha en uppsjö av idéer att skriva om helt plötsligt började sina och varje gång jag skulle göra ett nytt inlägg så blev det en prestationsångest över att inte förmedla något tillräckligt intressant eller andligt eller att det skulle bli “för andligt och flummigt” så att andra inte skulle tilltalas av mina inlägg. 

Jag har de senaste månaderna gått igenom den största förändringen i mitt liv hittills och det har varit en enorm inre resa men nu börjar jag verkligen se ljuset i tunneln och känner mig starkare och friare än på många, många år.

Under denna slitsamma period så har ni andra bloggare på Andlig livsstil varit en enorm stöttepelare och peppingcoach för nog har inläggen handlat om det jag behöver höra just den dagen när jag känt mig lite låg. Och de inlägg med budskap från olika kort oavsett om det varit redan bestämda kort eller om jag intuitivt ska välja själv så har budskapen varit slående.

Så nu vill jag hylla alla bloggare för att ni delar med er av era liv och erfarenheter och tjänar för samma gemensamma syfte – att lyfta fram ljuset och kärleken i livet – villkorslöst – för att hjälpa, stötta och uppmuntra era medmänniskor.

Så TACK från djupet av mitt hjärta till er alla och fortsätt att inspirera på alla era unika sätt!

Jag känner nu att jag ska låta min kreativa sida som gärna vill uttrycka sig genom det skrivna ordet komma fram mer och mer, men jag skyndar långsamt för nu ska gamla rädslor läkas så att jag snart kan skina i min fulla potential!

Kram Maria